CE-märkning – se upp!
Införskaffar du en icke CE-märkt maskin till ditt företag, är du definitivt illa ute – såväl rättsligt som försäkringstekniskt. Att den maskin du köper faktiskt är CE-märkt, kan å andra sidan leda till att du invaggas i en farligt falsk trygghet.
En CE-märkning innebär inget annat än att tillverkaren (importören) anser sig ha uppfyllt alla krav i EU:s maskindirektiv. Eftersom myndigheternas s.k. marknadskontroller i det närmaste är obefintliga, kan det bli du som till sist står där med ”Svarte-Petter”.
Innan du tar en CE-märkt maskin i bruk måste du därför alltid själv först göra en s.k. riskbedömning(*) och kräva att eventuella brister åtgärdas innan du godtager den, sätter den i drift och därmed i händerna på någon som du i sin tur har arbetsmiljöansvaret för. Även du som är ensamföretagare, eller driver ett rent familjeföretag, omfattas av dessa bestämmelser. Detsamma gäller om du upplåter utrustning till någon som arrenderar dina lokaler. Skaffar du däremot någon genial maskin för att själv – icke yrkesmässigt – sköta om din privata häst, omfattas du inte av ansvar för CE-märkning. Självklart är det naturligtvis ändå klokt att välja en CE-märkt maskin eller göra en egen riskbedömning.
Vanligt är att flera – var för sig CE-märkta maskiner – sätts ihop till en maskinlinje, t ex en utfodringslinje. En sådan måste då CE-märkas i sin helhet – som en enhet.
Köper du alla komponenter från en och samma leverantör, ska du redan vid beställningen begära att linjen blir CE-märkt i sin helhet. Seriösa leverantörer har kompetens att göra detta och merkostnaden blir då hanterbar. Köper du komponenter från fler än en leverantör måste du få någon av dem att ta på sig detta ansvar. Från och med att du tagit linjen i drift, vilar annars allt ansvar på dig! Byter du ut en komponent i en befintlig foderlinje är det rimligt att den senast anlitade leverantören tar på sig CE-märkningen – annars väljer du lämpligtvis att köpa maskinen i fråga från någon mer seriös konkurrent.
Du som redan har maskinlinjer som inte är CE-märkta, rekommenderas inledningsvis att genomföra en skriftlig riskbedömning och sen åtgärda de brister som eventuellt framkommer. Juridiskt sett är en sådan oerhört värdefull att kunna visa fram i händelse av ett olycksfall – jämfört med att inte alls kunna styrka vilka ansträngningar som gjorts för att identifiera och minimera riskerna. För att göra en sådan riskbedömning kan det vara klokt att ta hjälp av t ex SLA:s arbetsmiljöutvecklare. Är du bevandrad i allt från hållfasthetslära, el- och reglerteknik samt därtill arbetsmiljöutbildad och innehavare av alla aktuella standarder och maskinkomponentbeskrivningar, kan du därefter gå vidare och själv CE-märka din anläggning. Normalt måste du dock räkna med att behöva kontakta expertis från något välrenommerat certifieringsföretag. Kostnaderna kan då komma att dra iväg.
Å andra sidan kommer – på regeringens initiativ – avsaknaden av CE-märkning att kunna leda till sanktionsavgifter fr o m 2014-15. Det är f.n. sannolikt att sådana avgifter kommer att utkrävas direkt, redan vid upptäckten av bristande CE-märkning – alltså oavsett om en olycka skett eller ej. Beloppen kommer att överstiga kostnaden för själva CE-märkningen.
Bli därför så snart som möjligt en god beställare! Gör så här:
1) Kräv och se till att maskinen (maskinlinjen) är CE-märkt.
2) Kräv ett svenskt ”intyg om överensstämmelse med Maskindirektivet”.
3) Kräv att en svensk bruksanvisning medlevereras.
4) Gör alltid en egen riskbedömning innan maskinen (linjen) tas i bruk.
5) Kräv att eventuella brister åtgärdas före idrifttagandet.
6) För befintliga maskiner (maskinlinjer) – gör en skriftlig riskbedömning.
Vill du läsa mer om CE-märkning är följande länk en bra inkörsport: http://sv.wikipedia.org/wiki/CE-märkning.
(*) Riskbedömning betyder att man försöker identifiera alla faktorer som kan påverka hälsan och miljön på ett negativt sätt (oskyddade rörliga maskindelar, nedstörtningsrisker, svåråtkomliga serviceställen, tvingande olämpliga arbetsställningar, avsaknad av viktiga varningsskyltar, oskyddade hydraulslangar, avsaknad av säkerhetsspärrar, nödstopp eller låsbara arbetsbrytare, oavsiktlig igångsättning etc etc).
Har du behov av och behöver anlita hjälp med riskbedömningar: Kontakta gärna undertecknad för hänvisning till din regionala arbetsmiljöutvecklare.
Gösta Friberg /Arbetsmiljöutvecklare
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IngaBearbetningar 2.5 Sverige Licens.